Page 42 - Spegeln nr 107 Årgång 39

ORDFÖRANDE GENOM ÅREN

Spegeln frågar Jörgen Grandén 1999-2004

1. Förfrågan kom och eftersom övriga i styrelsen hade bra kapacitet var det
1. Vad gjorde att du blev enkelt att tacka ja!
ordförande?
2. Trivselbygden, med uppstart 2001 och första tidningen kom ut 2004
2. Vilken var din hjärtefråga?
3. Exempelvis Samarbetet med Trivselbygdens alla byalag, en gemensam
bussresa i byarna för att lära känna de övriga.
3. Ett byalagsminne
4. Byalag är ett ”forum” som kan påverka i samarbete med kommun och
4. Vilken betydelse tror du att övriga. Historik visar på ett antal framgångsrika åtgärder.
byalaget haft för Holsljunga
genom åren?

Anders Fransson 1987-1990

1. . När jag flyttade till Holsljunga från Göteborg strax före jul 1975 visste jag praktiskt taget ingenting om vare sig
Holsjunga som samhälle eller byalaget. Jag hade arbetat som lärare och forskare på Göteborgs universitet sedan
1968 och hade nyligen tagit på mig ett stort uppdrag som ledare för psykologutbildningen, Dessutom befann jag
mig i slutfasen av arbetet med min doktorsavhandling. Jag pendlade varje dag till universitet och gjorde ofta långa
tjänsteresor. Det tog därför innan jag jag kom i kontakt med föreningslivet i Holsljunga och innan jag besökte mitt
första byalagsmöte. I efterhand har jag förstått att aktivitetsnivån i byalaget vid denna tid hade avtagit väsentligt efter
de första åren av kamp mot nedläggning av skolan.

Sedan min fru Sonja tagit med mig till ett stormöte i byalaget 1977 tog det inte lång tid innan jag alltmer drogs in
i byalagets verksamhet. Vid samma årsmöte som Arne Sundström utsågs till ordförande from 1978 utsågs jag till
sekreterare. Arne och jag kom genast att utveckla ett nära samarbete. Särskilt sedan det våren 1980 stod klart att
ålderdomshemmet i Holsljunga skulle läggas ner vid årsskiftet 1980/81. Vi i byalagets styrelse insåg att nedläggningen
skapade möjligheter äntligen få tillgång till de samlingslokaler före förenings- och fritidsverksamhet som byn länge
saknat.

Som sekreterare i byalagets styrelse fick jag i uppdrag att formulera en skrivelse som sändes till samtliga föreningar
i Holsljunga. Gensvaret blev stort. Två veckor senare samlades ett femtiotal Holsljungabor till ett stormöte där man
framförde idéer om vad byggnaden skulle kunna användas till. Hela nio kommunpolitiker med kommunalrådet
OlofJohansson i spetsen hade kommit till möte och lyssnade till vad de församlade hade att säga. De lovade dock
ingenting.

Redan tre dagar efter mötet skrev byalagets styrelse till kommunstyrelsen och preciserade
byafolkets idéer och önskemål. För min del innebar det inledningen till tio år mycket
intensiva år i ledningen för byalaget, Först som sekreterare och från 1987 som ordförande.

2. Som redan framgått var det från början av 1990 frågan om att byn skulle få ansvar för driften av ålderdomshemmet
och att anpassa lokalerna till en samlingsplats för bybor i alla åldrar. Sedan kommunen gått med på byalagets
önskemål på villkor att byalaget stod för alla kostnader för drift och underhåll blev det en viktig fråga att först skapa en
ekonomisk förening som kunde ta det praktiska och ekonomiska ansvaret. Detta ledde till skapandet av Föreningen
Holsljungahemmet med efter några år till skapandet av Holsljunga Camping.
En annan stor fråga hade sin grund i bristen på ändamålsenliga lokaler för skolans gymnastikundervisning och för
inomhusidrott. Som ordförande i byalaget hade jag våren 1990 glädje att få hälsa landshövding Göte Fridh välkommen
till invigningen av Ljunghagahallen.
3. Jag minns med glädje det nära samarbetet i byalagets styrelse, särskilt med Arne Sundström, Åke Svensson och
Tore Lindgårde. Ett fint tidigt minne är en vårdag när ett stor antal byabor hörsammat en kallelse från styrelsen och
inledde arbetet med att röja mark för det som skulle komma att bli vandringsleden runt Näset.

4. Byalaget har haft mycket stor betydelse för den pånyttfödelse av Holsljunga samhälle som skett de senaste 50
åren.

42 Spegeln nr 107 Årgång 39 År 2021