Om

Holsljunga är en tätort i Svenljunga kommun i Västergötland. Orten är belägen vid Holsjön 17 km sydöst om Svenljunga utmed länsväg 154 (Falkenberg–Borås).

Sjön, som avrinner till Viskan, har här en badstrand. Här finns en mekanisk verkstad, snickeri och en sommarcamping vid sjön. Pendling till Svenljunga, Borås och Överlida förekommer. I Holsjunga bodde väckelsepredikanten Jacob Otto Hoof (1768–1839), och hans ”prediko-sten” räknas som en av traktens sevärdheter.

Namnet skrevs 1366 Hulsaliungga och kommer från en gård vid kyrkan och sjön Holsjön där och tolkningen ljungheden vid Holsjön. Namnet Holsjön inenhåller hål, ’djupt liggande’.

Namnet skrevs före 11 november 1908 Holtsljunga socken.

Holsljunga kallades 1366 Hulsaliungga, av sjönamnet Hulsio, vilket avser Holsjön och anses betyda Hålsjön. Efterleden ljunga kommer av ljunghed eller liknande. Uttal ungefär som ”Holl-sjunga” förekommer i trakten. Används bland andra av Västtrafik för det programmerade hållplatsutropet i bussarna.


HISTORIA

Tätorten Holsljunga ligger cirka 1 km sydost om Holsljunga kyrkby med Holsljunga kyrka, som invigdes 1835. På den platsen har det funnits kyrka sedan medeltiden.
C. M. Rosenberg använder 1883 namnet Holtsljunga om denna ”socken i Kinds härad”. Det samlade fastighetsvärdet anges till 281 400 kronor och de 1033 invånarna hade Östra Frölunda som närmaste poststation.

Orten präglades under 1800-talet av företagaren Anders Jönsson i Bredgården (1816–1890), som startade en framgångsrik vävnadsförläggarverksamhet. Jönsson köpte gården Bredgården där han på 1850-talet lät uppföra en ny påkostad huvudbyggnad i empirstil som kompletterade de två flyglar som funnits sedan tidigt 1800-tal. Gården är bevarad som privatbostad.

År 1876 köpte Anders Jönsson hälften av aktierna i Borås väveriaktiebolag, sedermera Borås Wäfveri. Jönssons barndomshem, Fällhult, finns idag bevarat i friluftsmuseet Ramnaparken i Borås. Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Holsljunga församling och för de borgerliga frågorna bildades Holsljunga landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Högvads landskommun som upplöstes 1971 då denna del uppgick i Svenljunga kommun.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kinds härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Södra Kinds kompani.


GEOGRAFI

Holsljunga socken ligger söder om Borås kring Holsjön och dess utlopp Torestorpsån. Socknen har odlingsbygd vid sjön och är i övrigt en mossrik skogsbygd. 1928 hade Holsljunga socken 825 invånare på en yta av 77 km². Samma år hade socknen 473 hektar åker och 5943 hektar skogsmark och hagmark.

Holsljunga socken avgränsas i norr av Redslareds socken. Gränsen mellan Holsljunga och Redslared korsar bl.a. Hyltenäsa mosse samt Hjärtanäsa mosse i nordväst och fortsätter österut och passerar norr om torpet Ekåsen, korsar Svartemossen och når ”tresockenmötet” Holsljunga-Redslared-Revesjö. Härifrån gränsar socknen i nordost mot Revesjö socken. Gränsen mellan Holsljunga och Revesjö är cirka 7 km lång och korsar bl.a. sjön Karken (149 m ö.h.), belägen strax nordost om Holsljunga tätort. I denna nordöstra del av socknen ligger bl.a. byarna Tommared och Danskabo.

I öster gränsar Holsljunga socken mot Örsås socken, på en sträcka av cirka 1,5 km. I sydost gränsar socknen mot Östra Frölunda socken. Gränsen mot Östra Frölunda är cirka 8 km lång och korsar Stora Hissjön (189 m ö.h.) på mitten för att strax väster om Stora Djupasjön (172 m ö.h.) nå ”tresockenmötet” Holsljunga-Östra Frölunda-Mjöbäck.

I söder avgränsas socknen på en sträcka av cirka 6 km av Mjöbäcks socken. Gränsen korsar länsväg 154 cirka 2 km nordost om Överlida. Strax väster om vägen korsas sjön Lilla Hallången (139 m ö.h.). Cirka 1 km nordväst om byn Tocknarås i Mjöbäck ligger ”tresockenmötet” Holsljunga-Mjöbäck-Öxabäck. Härifrån gränsar Holsljunga socken mot Öxabäcks socken i Marks kommun på en sträcka av cirka 9 kilometer. Den kombinerade församlings- och kommungränsen korsar bl.a. Bjällesjön, Dragsjön samt Bjännsjön och följer i nordväst den lilla Höljebäcken innan den når ”tresockenmötet” Holsljunga-Öxabäck-Redslared, beläget vid Götabäcken.


FORNLÄMNINGAR

Fem boplatser och lösfynd från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen och stensättningar. Från järnåldern finns gravar.


GRÄNE GRUVA

Mellan sjöarna Holsjön och Lilla Hallången i västra delen av Svenljunga kommun, ligger Gräne gruva. Från väg 154 mellan Holsljunga och Överlida, ligger gruvan ett hundratal meter in i skogen.

Gräne Gruva är en geologisk raritet där man utvann bergarterna fältspat och glimmer, mellan åren 1899 och 1932 med export främst till Tyskland genom järnvägs- och båttransporter. Från gruvan skedde transporterna på en liten järnväg som anslöt till den mindre järnvägslinjen Falkenbergs Järnväg mellan Falkenberg och Limmared. Gruvbrottet är ca 20×15 m stort med 20 m höga väggar. I början av 1930-talet lades gruvan ned.

Gräne gruva ingår i Nedre Ätradalens Ekomuseum. Gruvan besöks av ca 4000 besökare varje år och är ett av Kindsbygdens större besöksmål med besökare från när och fjärran, inte minst från utlandet.


HOLSLJUNGA KYRKA

Holsljunga kyrka tillhör Holsljunga församling, i Göteborgs stift.
Kyrkan är byggd 1834 och invigdes 1835. Den är byggd i nyklassicistisk stil. Kyrkan har restaurerats åren 1865, 1892, 1932, 1966 och 1995. Textilkonstnärinnan Elisabet Brenner, boende i Holsljunga, svarade för färgsättningen vid den senaste renoveringen.

Dopfunten är från 1200-talet. Predikstol tillverkad 1834? av Johannes Andersson i Mjöbäck.
Vid 1932 års restaurering målade konstnären Einar Forseth en ny altartavla. Den gamla altartavlan hängdes upp på södra långväggen.

De två kyrkklockorna blev gjutna 1787 av Fries i Jönköping , men den större blev omgjuten 1872 av C.A Norling också i samma stad.

Kyrkorgel har funnits sedan 1825 och blev således flyttad till den nuvarande kyrkan. År1902 byggdes en ny orgel, som fick tjäna fram till 1977 då en ny orgel togs i bruk. Denna orgel är byggd av Tostareds Kyrkorgelfabrik.

De två äldsta ljuskronorna är från kyrkans byggnad 1834.


JACOB OTTO HOF

Jacob Otto Hoof, född 22 oktober 1768 på Lida i Sätila, död 1839, var en svensk väckelsepräst.
Hoof blev vigd till präst 1795 i Lund och blev magister i Greifswald 1799. År 1821 blev han ordinarie komminister i Svenljunga, Göteborgs stift efter att ha vikarierat på tjänsten i nära två decennier. Han var en väldig väckelsepredikant i den lagiska pietismens anda, dock med inslag av herrnhutismens blod- och sårteologi och ett om katolsk mysticism påminnande försakelsekrav.

Efter att ha genomgått en omvändelse 1808 blev han omtalad som väckelsepredikant. Han samlade kring sig den så kallade hoofianska sekten, som utmärkte sig genom medlemmarnas asketiska livsföring. Rörelsen fick namnet hoofianismen. Dess inflytande sträckte sig till Halland, Västergötland och Småland.

Hoof var bosatt i Floghult, Holsljunga, dit folk vandrade långväga ifrån, för att höra förkunnelsen från hans så kallade Predikosten, nu räknad som en av traktens sevärdheter. På Holsljunga kyrkogård finns hans grav under en liggande sten av ansenlig storlek. Riktningen hyllade sträng söndagshelgd, enkelhet i klädedräkt och dylikt och leddes av allmogemän, som höll konventiklar, dock utan separation från Svenska kyrkan. Hoofianismen undanträngdes i stort sett av schartauanismen och nyevangelismen, men hans inflytande i Växjö stift var mer långvarigt än i hemstiftet.